Hello. Nu tänkte jag berätta lite resultat osv.
Fredagens 130 har ni ju redan hört.
Igår hoppade jag 140. Den var svår och inte alls min typ av bana. Två hinder stod typ vinklat på kortsidan vilket jag hade mycket problem med förra året. Så jag var väldigt negativ innan start, dels för banan men också för att vivvis öga hade blivit dåligt igen. När jag gick in i boxen på morgonen hade det runnit massor och hon ville inte titta på det ögat. Sånt får mig att bli uppgiven, får ont i magen för jag ser att vivvi är besvärad ...
Men på själva tävlingen gjorde jag det så himla bra. Svängde tidigt och försökte få ett framåtläge, vilket jag fick. Annars blir det lätt att man vill gå ut i hörnet så mycket man kan, men då blir det att man bara bromsar för att man fokuserar på svängen och inte på hindret. Och vivvi som inte hoppar med så mycket rygg får svårt när hon kommer nära på räcken, hon hoppar lite bara rakt upp då och landar ganska stillastående. Efter det hindret var det ett relaterat avstånd till en kombination, sju framåt eller åtta tillbaka. Jag hade bestämt mig på åtta tillbaka, just för jag trodde jag skulle få ett dåligt språng på räcket innan. Men jag fick ett supersprång på räcket, behöll min plan ändå men bara rätade upp mig så blev det PERFEKT på linjen. Så det kändes bra att jag klarade alla dessa svårigheter. Men resultatet blev fyra fel, och vet ni vad? Jag rev ettan XD :( red iväg henne lite utan att hålla henne på bakbenen så hon fick med sig en bom men en superbra runda och en jättebra känsla fick jag.

Idag då, Scandinaviumkval i 145. Bra bana tyckte jag när jag gick den, stort såklart men ändå trevligt. Gällde bara att ha en plan och att FÖLJA den. När jag gick banan hade jag en känsla att såhär rider jag. Väldigt mycket bågar som man var tvungen att gå ut på ordentligt för att planen skulle hålla.
Det var en linje med 5 språng på en konstig båge, sen två linjer med sex språng på väldigt böjd båge. Där var det ca 25m på båge. Vilket innebär att kommer man lite på innerspår blir det väldigt kort på sex språng...
Sen andra linjen med 6 språng var så man red mot sargen. Det kan vara svårt att komma ut på båge om hästen trycker sig från väggen. Men jag hade en plan i alla fall.
Sista linjen var ut ur trekombinationen sen ca 24 m till sista räcket. Jag tänkte spontant 5 språng, men så man ändå får det sista galoppsprånget lite tillbaka så man bara rätar upp sig. Alla diskuterade.. 5 eller 6 språng där.

Kollade på tre stycken på tv:n som fanns inne på framhoppningen. Alla jag såg gick på 5 språng på all linjer .. Jag bara vafan hur gör jag nu då?! Sen var det en som gjorde 6 och då tänkte jag "nej nu följer jag min plan". Man ska egentligen inte ändra sin plan bara för man ser de andra, tänk den gången man startar först då? Då måste man rida som man tänkte när man gick banan.
Så jag följde min plan.
Jag rev ett SKITHINDER alltså så surt för hon bara snuddade vid det och det var ett räcke ut ur den första kombinationen... Kom perfekt in, satt upp och kaaaaanske blev lite fast i handen så hon blev lite låg bak men sjukt surt för allt annat, alla svårigheter och allting kändes så enkelt! Så det tyckte jag inte jag var värd, och inte vivvi heller.
Jag är i alla fall nöjd, nu är det bara att träna träna träna inför Billdal om två veckor. Min prinsessa 💗

Såhär såg vivvis öga ut igår morse. Lilla älsklingen <3